De senaste veckorna har det varit mycket snack om Facebook och hur mycket koll de har på oss. Jag blir dock grymt imponerad av hur deras logaritmer kan räkna ut att jag gärna skulle gå en silversmideskurs. Helt plötsligt förra våren dök det upp på mitt facebookflöde, att det fanns två platser kvar till en kurs i silversmide i Studieförbundet vuxenskolans lokaler i Halmstad. Efter lite prat hemma om det skulle finnas möjlighet, anmälde jag mig. Nu har jag gått tre terminer. Det är fantastiskt roligt och väldigt svårt. Även om jag är van att jobba med händerna, är det en helt ny teknik och ett helt helt nytt material. Jag är elev igen, och måste fråga om varje steg jag tar, nyttigt för en lärare. Men vad kul det är!!! Första terminen gick det långsamt och var svårt. Hann bara med att göra en enda ring, och jag kan säga att det var nära att ringen smälte sista lektionen.
Gjorde en "knopring", och samtidigt ett plektrum till maken i julklapp. Han är musiklärare och musiker och sjöng "I will" av Beatles för mig när vi gifte oss. Men eftersom han inte fick veta att jag höll på med det, låtsades jag att allt annat tog väldigt lång tid.
Hope står för "Help Other People Everyday", som vi har använt i skolan när vi jobbat med välgörenhet. Den är nästan 1cm bred och det var rätt knöligt att få ihop den snyggt, för en nybörjare som mig.
Andra terminen hade jag kollat mer på Pinterest och ville göra en ring som var ganska bred, men av en massa trådar. Oxiderade den för att få den svarta färgen.
Sedan gjorde jag mina första örhängen, ett par g-klavar.
Den här terminen har jag gjort en trådring till, tvinnat, hamrat och lött, och ett par örhängen.
Nu är det en lektion kvar, och jag hoppas hinna färdigt med den ring jag håller på med. Vill inte att det ska ta slut! Börjar inte förrän i september igen. Men jag har faktiskt anmält mig till en endagskurs på påsklovet. Vilken lyx!!!
Kommentarer
Skicka en kommentar